Fittansikten!!
Fy fan!
Jag borde kanske bli arg på personerna i fråga, men istället är det mig själv jag blir arg på. När ska jag lära mig att det inte går att lita på folk? Jag måste bygga upp den här muren igen. Den fanns där ju, men personer och omständigheter har fått mig att riva den. Inte helt, den försvinner aldrig. Men jag har tillåtit mig själv att skapa sprickor i den. Men nu är det slut med det. Nu kommer muren att bli ännu högre, ännu bredare och änne hårdare.
Jag önskar att jag inte behövde muren alls, gång på gång inbillar jag mig själv att jag nog mår bättre av att skapa dessa sprickor i den. Men icke! Varenda jävla gång så bevisar folk att det hade vart bäst om jag behöll den som den var. Den här gången ska jag göra mitt bästa för att stärka den och behålla den så. Varenda gång jag känner att jag kanske skulle kunna göra en liten spricka i den så ska jag påminna mig själv om varför jag gjorde den starkare. Muren har funnits där sen jag var liten och jag har alltid trott att den kommer att försvinna. Att någon eller något ska få mig att riva den för att aldrig bygga upp den igen. Men nu inser jag att den alltid kommer att finnas där. Den byggdes av vissa anledningar men den finns kvar av helt andra anlednigar. Och anledningarna till att den finns idag kommer trist nog att bestå.
Jag borde kanske bli arg på personerna i fråga, men istället är det mig själv jag blir arg på. När ska jag lära mig att det inte går att lita på folk? Jag måste bygga upp den här muren igen. Den fanns där ju, men personer och omständigheter har fått mig att riva den. Inte helt, den försvinner aldrig. Men jag har tillåtit mig själv att skapa sprickor i den. Men nu är det slut med det. Nu kommer muren att bli ännu högre, ännu bredare och änne hårdare.
Jag önskar att jag inte behövde muren alls, gång på gång inbillar jag mig själv att jag nog mår bättre av att skapa dessa sprickor i den. Men icke! Varenda jävla gång så bevisar folk att det hade vart bäst om jag behöll den som den var. Den här gången ska jag göra mitt bästa för att stärka den och behålla den så. Varenda gång jag känner att jag kanske skulle kunna göra en liten spricka i den så ska jag påminna mig själv om varför jag gjorde den starkare. Muren har funnits där sen jag var liten och jag har alltid trott att den kommer att försvinna. Att någon eller något ska få mig att riva den för att aldrig bygga upp den igen. Men nu inser jag att den alltid kommer att finnas där. Den byggdes av vissa anledningar men den finns kvar av helt andra anlednigar. Och anledningarna till att den finns idag kommer trist nog att bestå.
And who do you think you are
running round leaving scars,
collecting your jar of hearts,
and tearing love apart,
you're gonna catch a cold
from the ice inside your soul
so dont come back for me,
who do you think you are
Kommentarer
Trackback
