Vidriga varelse! Hur vågar du?

Vad ger dig rätten att behandla en annan människa på detta vis?
En människa som DU påstår dig älska, som DU har ett liv ihop med. Det är ett liv som DU VET är byggt på löngner. Det är DU själv som har byggt det på det viset. Vad ger dig rätten att skapa denna falska verkligehetsbild? För eller senare brister denna fantasivärld som DU har skapat, vad händer då?
DU pratar om tillit och förtroende och att andra inte vet vad det innebär. Enligt mig är det DU som har en skev uppfattning och vad tillit och förtroende är. Eller så har DU inte tillräckligt med empati i kroppen för att bry dig om att tilllämpa det även om det handlar om personer som DU påstår dig älska och bry dig om.

Fy fan för falska människor! Fy fan för DIG!!


Mentalt misshandlad

Jag känner mig mentalt misshandlad, brutalt nerslagen.
Jag har inte fungerat på hela dagen, vågar snart inte prata med folk.. Kanske dumt att ta åt sig så pass som jag gör men nu har jag gjort det, kan inte göra det ogjort. Måste försöka tänka på nåt annat, försöka släppa det och inte ta det på för stor allvar. Men samtidigt känner jag att det är ganska allvarligt.
Ska jag behöva ändra hela min personlighet då? Det tänker jag inte göra! Självklart kan jag försöka göra saker annorlunda och bli bättre på att anpassa mig. Men det finns en gräns. Jag tycker jag har gjort stora förändringar redan, men det duger ju tydligen inte åt vissa.

Nää! nu ska jag försöka släppa detta och laga lite mat!

Söndag

Jaha.. Då satt jag här igen då.. med på tok för mycket tankar i huvet.
Jag tycker tiden kan gå fortare, jag vill ha Veronica här nu!

Hur kan det komma sig att man tycker vissa låttexter passar in på sitt eget liv, oavsett hur man mår eller vilka tankar man har i huvudet? Jag är specialist på att tycka allt passar in på mig.. som om texterna är skrivna bara för mig, haha :) Ibland kommer jag på mig själv med att leta i tankarna efter nåt som kan stämma överens med texten jag hör.. helt störd!


Tack kära kusin för påminnelsen :P
Nu har jag röstat så förhoppningsvis så slipper vi att omäskliga, känslokalla, maktgalna idioter utan själ får fortsätta att styra landet.

Varför?

Jag blir nästan rädd när jag ser hur blinda dom är.
Tar det någonsin slut? Kommer dom någonsin att förstå? Vad är det som gör att dom inte ser? Vad är dom så räda för? Varför gör dom skillnad på barn och barn, på familj och familj, på person och person? Det är så många frågor som jag vet att jag aldrig kommer att få ett bra svar på, ända kan jag inte låta bli att ställa mig dessa frågor! Jag har så otroligt svårt att förstå hur dessa människor tänker och hur som med gott samvete kan stå för sina handligar och konsekvenserna dessa handligar får.

...

Dom senaste dagarna har vart konstiga. Jag vet inte vart jag har mina egna känslor. Gamla minnen som spökar. Nya känslor och intryck som jag inte vet vart jag ska göra av.
Jag vet egentligen vad jag vill och varför jag blir osäker av det nya, men just nu kan jag inte göra det jag vill. Så jag måste komma på nåt sätt att hanskas med det som är tills jag kan göra det jag vill.

Majs.. I need you..

Rödvin vid fläkten på dalagatan..


Diesel

Ja då var man en katt fattigare då. Känns redan tomt, han har vart borta i en kvart.
Godis går runt och ropar efter honom..

 




RSS 2.0