Skumt
Vitt!
Stöld!
Hemma!
Gällivare
Jag visste ju att jag skulle trivas här uppe, men att det skulle bli såhär bra kunde jag ju inte veta.
Jag bjuder på lite bilder eftersom jag inte vet hur jag ska formulera mitt välmående :P
Bilder tagna av Veronica första dagen här uppe. Vi är vid Fredriks stuga och fiskar. Eller Robin och Veronica fiskar, Fredrik hjälper mig att få tillbaka mina drag som vassen hemskt gärna ville behålla, haha :)
Här är vi hos Robin och har nog fått i oss en hel del rödvin :P
Resten av alla fina bilder ligger kvar i Veronicas kamera men dom kanske dyker upp på KurtMajsKurt sen, vi har ju tänkt starta upp den igen :)
Paraskevidekatriafobi
Nej det är inte ett skämt! Det finns seriöst ett ord för det! Helt otroligt, hahaha.
Jag förstår inte det där, dagen blir väl vad man gör den till?
Om man har ställt in sig på att man kommer att ha en massa otur och allt kommer att gå galet, då är det ju inte så konstigt att det blir så heller..
Jag råkar råkar ha denna dag som min turdag och jag vaknade på bra humör idag,
och så här lång har allt gått bra, inga olyckor och ingen märkbar otur..
Om man skulle ta grupp på kankse 20 personer och låsta in dom tills dom tappat all tidsuppfattning.
Sen släppa ut dom Fredagen den 13:de, utan vetskap om att det var just det datumet.
Skulle då dom personerna ha en massa otur?
Nej jag skulle inte tro det! Som sagt dagen blir vad man gör den till!
Dalagatan..
Fantastiskt!!
Tack hej, fuck dig, jag har fått nog!
Orkar inte ens engagera mig i vad jag själv håller på med.. det spelar ju ändå ingen roll..
Från idag blir det fokus på rätt saker, ska fan sluta försöka.
Schwiiiiiiing! ;D
Firar livet!
Men ge dig nu..
hm..
Min älskade vän
Jag vet vad som måste göras
Ändå sitter jag kvar här
Och det skrämmer mig att jag kan nå dig var du än är
Och om jag behöver förklara
Den skugga som vilar i tiden
Förstör inga minnen, du vill inte se mig såhär
Men jag vet att jag döljer en sanning
Att väntan inte leder någonstans
Jag vet att jag måste ta steget ur vår sista dans
Jag vet vad som måste göras
Ända sitter jag kvar här
I ett sista kapitel som jag har förälskat mig i
Jag försöker att strida mot känslan
Men den är rädd och den spelar ett spel nu
Jag får för mig att jag kan va kvar men vet inte hur
Men jag vet att jag döljer en sanning
Att väntan inte leder nånstans
Jag vet att måste ta steget ur vår sista dans
Jag vet vad som måste göras
Ändå ligger du kvar här
Och jag hoppas du sover, jag smeker dig lätt om din hals
Jag vill inte spara min längtan
Jag har tänkt men aldrig fått tala
Så feg att jag viskar du hör säkert ingenting alls
Men jag vet att jag döljer en sanning
Att väntan inte leder nånstans
Jag vet att jag måste ta steget ur vår sista dans
Ja, jag vet att jag döljer en sanning
Att väntan inte leder nånstans
Jag vet att jag måste ta steget ur vår sista dans
Älskling hör på, jag tar steget ur vår sista dans
Jag önskar att jag kunde hjälpa dig mer min vän.
Jag älskar dig!!
Ledsen..
Mycket snack och lite verkstad..
.. eller är du bara feg? ;P
"Nästa gång sa du"
Jag väntar fortfarande, men det kanske är värt att vänta på? ;)
Äntligen har jag enerigi nog att göra det jag gör bäst, irritera mig på småsaker! :D
Den här gången handlar det om folk som tror dom har alla svar bara för att de själva är en liten liten bit på väg att hitta svaren på sina egna problem. De som redan hittat svaren på sina egna problmen och kanske skulle kunna ge någon annan en liten knuff i rätt rikting, gör oftast inte det. för de inser att dom inte kan påverka så länge inte viljan och insikten finns hos personen som skulle behöva knuffen. För det är så, om inte insikten finns där eller viljan att förrbättra det som är galet. Då finns det inget att göra. Åter till saken, personer som tror de kan lösa problem som inte finns. Psykisk ohälsa kan ju orsaka en en del "fysiska bäsvär". Dessa är egentligen kroppens sätt att tala om att något inte står rätt till psykiskt. Det kan handla om hjärtbesvär, andningsproblem, magbesvär osv. Men det är långt ifrån alltid psykisk ohälsa som orsakar dessa besvär. Men tydligen har vissa personer svårt att förstå detta. Väldigt ofta är det personer som har börjat bearbeta sina egna spykiska besvär, men inte kommit så långt. Men så fort någon i deras omgivning har fysiska besvär som någon läkare (eller bara någon oberoende person i en liknande situation som de själva) har sagt kan orskas av psykisk ohälsa, så ska dom börja "hjälpa"? Dom tror att dom har alla svar på alla besvär som på något vis kanske skulle kunna vara relaterade till psykisk ohälsa. Dom tror dom kan allt om ALLA spykiska sjukdomar och besvär bara för att dom själva kanske råkar ha liknande eller vissa av dessa problem. Sen är dom även otroligt duktiga på att "tycka synd" om personer som dom anser vara i samma situation de själva har varit..
Nej! Ta itu med era egna problem istället för att försöka föra över dom på andra! Ni kan inte hjälpa någon innan ni har hjälpt er själva!